AI SE EU TE PEGO

shit vad rastlös jag är. känns som att jag inte har träffat någon på femtioelva år och att jag inte har varit utanför huset på trehundrafemtioelva år. ska nog gå ut på en promenix snart då jag helt klart befinner mig på bättringsvägen. ska baskemig ta tag i livet imorgon då det vankas projektdag och inte minst pannkakslunch. sen ska jag inte bli sjuk förrän om trettio år igen. det är så jävla tråkigt rent ut sagt. längtar liksom ihjäl mig tills mamma kommer hem från jobbet, vilket jag inte har gjort de senaste tio åren. misstro mig inte, visst är det underbart när mammsen kommer hem men nu hoppar jag nästintill på na och drar ner na på golvet och gör en böghög när hon kommer in innanför dörren, stackarn.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0